Utseendet bestäms i stilmallar vilka i Skribenta består av parametrar. Ingen komplicerad XSL-T-programmering krävs. Parametrarna kan göras godtyckligt finkorninga, vilket innebär att i princip alla typografiska önskemål kan uppfyllas. Att lämna WYSIWYG-världen i InDesign, FrameMaker, MS Word osv och gå in den strukturerade XML-världen i Skribenta innebär inga avkall på typografisk kvalitet. Genom att Skribenta tillämpar stilmallens krav konsekvent kan resultatet ofta bli bättre och lättare att ta till sig.

En viktig mekanism för att få hög publiceringskvalitet är så kallad typning. Stilmallen innehåller regler för de vanliga fallen. Ibland vill man dock frångå en regel, och det åstadkommer man genom att typa informationen. Vilka typningar som skall finnas kan anges. Stilmallen kompletteras med regler som gäller för varje typ. Exempelvis kan en sektion typas till ”KeepTogether” när texten inte ska sidbrytas även där bra sidbrytningsplatser finns.

• Avstavning. Avstavning av ord görs automatiskt under publiceringen och styrs av stilmallen. Man kan exempelvis ha avstavning påslagen i tabeller men avslagen utanför dessa.
  Avstavning är språkberoende och styrs av ett attribut (xml:lang). På valfri plats i ett dokument kan man byta språk och därmed avstavningsregler. Avstavningsreglerna lagras enligt en standard kallad TeX – mer om det nedan – och nya regler kan laddas ner från nätet.
• Formler. Skribenta stöder typsättning av matematiska formler.
  För typsättning används TeX, ett språk utvecklat av Donald Knuth under 1970- och 80-talet. Språket anses vara det bästa sättet att typsätta matematiska formler. TeX är mycket intuitivt och enkelt och ger automatiskt mycket ”vackra” formler. Skribenta använder Knuths algoritm.
• Indexregister. Ord som skall ingå i ett indexregister ges en särskild uppmärkning i texten. Ett indexord kan definieras på tre nivåer för att få en struktur i registret. Skribenta bygger registret under publiceringen, och utseendet på registret bestäms av stilmallen.
• Sortering. Skribenta kan sortera information under publiceringen. Informationen kan vara rader i en tabell, textstycken i en sektion etc. Sorteringen är språkberoende. Till exempel är den alfabetiska ordningen ÅÄÖ på svenska, men däremot ÄÖÅ på norska.
  Sortering är särskilt användbart efter översättning. Ett exempel: en ordlista som på svenska skrivits i bokstavsordning blir, när den översatts till ett annat språk, osorterad. Genom att göra sorteringen först vid publiceringen, kommer ordlistan att bli sorterad vilket språk den än översätts till.
• Sortomvandling. Skribenta kan sortomvandla mellan enheter. Detta ökar möjligheterna att återanvända textblock och förenklar lokaliseringen, dvs anpassningen till den rådande kulturen på en marknad.

  Exempel: Temperaturen är 63° C

  Genom en uppmärkning runt 63° C kan man låta Skribenta omvandla mätetalet och sorten på önskat sätt vid publiceringen.

  The temperature is 145° F
  
  The temperature is 145° F (63° C)
  
  The temperature is 63° C (145° F)

  Hur omvandlingen skall göras, och hur det skall publiceras på respektive marknad, kan naturligtvis anges. Mätetalet kan anges med en variabel vars värde finns i receptet.
• Flytande objekt. Ett objekt, t.ex. en bild, kan göras ”flytande” under publiceringen. Det innebär att bilden kan flyta åt olika håll och att omgivande text flödar runt.
• Kolumner. Publicering kan göras till en, två eller flera kolumner. En ändring av antalet kolumner kan göras var som helst i texten. En tvåspaltig publicering kan exempelvis avbrytas om man vill att en viss bild skall ta upp hela sidans bredd.
• Fotnoter. Fotnoter kan publiceras på olika sätt. Vanliga fotnoter kanske placeras längst ner på sidan, tabellnoter efter tabellen, listnoter efter listan och sidonoter i marginalen.
• Validering. Vid editering sker den grundläggande valideringen gentemot reglerna för XML-dialekten. Vid publiceringen sker ännu en validering, styrd av stilmallen. Man kan säga att stilmallen undersöker om den överensstämmer med den aktuella strukturen eller om det finns konstruktioner som den inte kan ta hand om.
• Listor. Listor kan vara av olika slag (punktade, numrerade, etc) och nästlas i flera nivåer. Hur listorna skall se ut på respektive nivå bestäms av stilmallen.
• Automatbyggda tabeller. Skribenta kan komplettera en grundtabell med rader eller kolumner som utgår från värden i ett recept. Ett typiskt exempel är en manual där tekniska data för olika produktervarianter skall presenteras i en tabell. Skribenten skapar endast en grundtabell och Skribenta gör resten.
• Referenser. Referenser skapas enkelt med länkar. Hur länken skall publiceras bestäms i stilmallen. Samma länk kan t.ex. resultera i ”Se kapitel 1 på sidan 45”, ”Se appendix B på sidan 67” (i en PDF) eller ”Se vidare...” (i en HTML-version) beroende på i vilket sammanhang referensen publiceras. Referenser blir klickbara i det publicerade materialet.
• Innehållsförteckning. Innehållsförteckningar skapas automatiskt och enligt det utseende och djup som stilmallen dikterar. Underinnehållsförteckningar, per kapitel eller avsnitt, går också att skapa.
• Räknare. Olika räknare kan konstrueras så att de räknar olika saker under publiceringen. Räknare ökar möjligheten till återanvändning. I en tabell som beskriver ett antal numrerade handhavandesteg skulle en hårdkodad numrering inte fungera om en rad i tabellen tas bort som ett resultat av ett villkor. Man kan istället referera till en räknare, som vid publicering alltid ger rätt resultat (”Se steg 8”).
• Streckkoder. Publiceringen kan generera en streckkod på önskad plats, vilket kan vara tillämpligt på manualens fram- eller baksida om man vill se till att paketeringen för produkten är rätt.
• Skillnadsmarkering. Vid publicering kan en jämförelse med en äldre version av manualen göras. Jämförelsen kan vara så detaljerad att det framgår exakt vilka ord som tagits bort och lagts till, eller styckebaserad där det framgår att ett stycke ändrats, men inte exakt hur.
• Granskningspublicering. Samma masterfil kan resultera i en mängd olika manualer. Det kan bli tjatigt att granska varje manual för sig – mycket av informationen är ju identisk. Därför kan man publicera en komplett master där all information ingår, oberoende av villkor och variabler.

Inför publicering av hjälptexter som skall fungera ihop med ett visst program – exempelvis att man ska trycka på F1 för att komma till den aktuella platsen i hjälpen – lägger man in identifierare på lämpliga ställen i XML-filerna. Identifierarna kommer från utvecklingssidan och anger kopplingen mellan programmet och hjälpavsnittet.

Läs mer om Skribenta under Översättning